En kraftig solstorm kan slå ut hela det moderna samhället.
Men än så länge har vi klarat oss – frågan är hur länge till.
– Om en solstorm, the big one, kommer kan det få enorma konsekvenser, säger Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare på MSB.
Solen är källan till liv men samtidigt kan den ställa till stora problem.
Den spottar konstant ur sig enorma mängder energi. Men ibland blir energiutbrotten direkt brutala.
Sedan första januari i år har SMHI en varningstjänst för solstormar. De ska kunna skicka ut varningar till berörda myndigheter, till exempel Svenska kraftnät.
Energi bestående av strålning och laddade partiklar slungas ut från solen och skapar solstormar som kan bli direkt förödande för jorden. Det finns två olika sorters solstormar, solflammor och koronamassutkastningar (se faktarutan).
– Vi har inte hela bilden av vad för störningar solstormar kan skapa. Vi lägger pusslet för hur de påverkar oss än i dag, säger Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare, på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Kan slå till hårt
Även om mycket kring solstormar än i dag är oklart vet vi att de kan slå till hänsynslöst.
1989 var sex miljoner människor i kanadensiska Quebec utan ström i nio timmar efter en kraftig solstorm.
Så sent som 2003 drabbades Sverige med stora elavbrott efter Halloweenstormen.
En japansk satellit förstördes och besättningsmännen på Internationella rymdstationen fick söka skydd från de höga nivåerna av strålning.
Men en av de värsta stormarna i modern tid inträffade 1921.
Enligt forskare var den minst tio gånger så kraftig som den i Kanada som gjorde sex miljoner strömlösa. Bland annat började en telefonstation i Karlstad, en av landets största vid den tiden, brinna.
Solstormar är en av 24 nationella risker som MSB har listat. De menar att kraftiga solstormar kan påverka samhället, särskilt i och med att vi blir mer beroende av teknisk utveckling.
En storm riskerar att slå ut elkraftsystem, gps-system, radiokommunikation och signalsystem för flyg- och tågtrafik. Från att energin slungas ut från solen tar det cirka 15 till 72 timmar innan den når jorden.
– Vi jobbar alltid på samma sätt, oavsett vad som händer. Vi har möte med berörda aktörer för att diskutera hur vi ska hantera situationen, säger Emmelie Andersson.
Unik händelse – norrsken i Karibien
Urban Brändström är rymdfysiker på IRF i Kiruna. Han kan, minst sagt, en hel del om solstormar. Han sitter vid skrivbordet, runt omkring honom är fullt av skärmar, instrument och bilder. Det är norrsken från olika vinklar, 3D-kartor över solvindar och bilder från kameror som dygnet runt fotograferar himlen.
Har du hört om Carrington-händelsen? frågar han.
Nej.
– Det var 1859, två campare var ute i Klippiga Bergen i USA. De klev upp mitt i natten för de trodde var morgon, det var så ljust. Man såg till och med norrsken i Karibien, säger Brändström.
Solstormen 1859 har i efterhand kallats för ”The Carrington Flare” efter engelske astronomen Richard Carrington som observerade två vita facklor skjuta ut från solen. Ett dygn senare gick att se norrsken på nästan hela jorden, kompasser visade fel och ljuset sägs ha varit så starkt att det ”gick att läsa tidningen i”.
– Telegrafister hade problem med att det började brinna i telegrafrullar. De kopplade bort batterierna från ledningarna, men de fungerade ändå. Det skapades så mycket spänningar.
Han fortsätter.
– Hade det hänt i dag hade vi inte velat vara med. Det skulle ställa till kaos i alla våra tekniska system.
Tar sig in i ledande material
Men vad är det egentligen som kan skapa kaos? När en solstorm slår mot jordens magnetfält skapas strömmar.
De strömmarna kan ta sig in i ledande material som är jordat. Då kan temperaturen i transformatorer stiga okontrollerat och bränna sönder.
Eftersom elnätverk runt om i världen är sammanbyggda kan det orsaka enorma problem. Men det finns knep att använda.
– En sak man kan göra är att inte göra några servicearbeten när en solstorm slår till. Om man håller igång hela systemet kan trycket på olika transformatorer fördelas och sänka trycket, säger Emmelie Andersson, på MSB.
Svenska Kraftnät har också flera skyddssystem som ska skydda transformatorerna från att förstöras.
Under ”Halloweensolstormen” 2003 lyckades USA undvika ett gigantiskt elavbrott genom att fördela ut trycket. Under den stormen var 50 000 utan ström i Malmö.
Sårbarheten mot solstormar ökar
Samtidigt som världen utvecklas och blir mer beroende av tekniska lösningar ökar också sårbarheten mot solstormar.
– Det kan påverkar gps-system, mobiler, satelliter, olje- och gasledningar. Vi blir mer och mer sårbara. Därför måste lära oss mer för att inte bygga in mer sårbarhet i vår infrastruktur, säger Emmelie Andersson.
Vår planet bevakas med hjälp av satelliter och markstationer. Bland annat finns det en amerikansk satellit, ACE, som mäter solvindar och magnetfält. Med hjälp av ACE kan forskare mäta på ett ungefär hur kraftig en storm kan vara.
Den data som samlas in skickas vidare till Institutet för rymdfysik i Lund där forskare sätter ihop en prognos.
– Om något händer måste vi kunna agera. Man började samla data om solens aktiviteter först på 1800-talet. Men det är på senare tid som vi har börjat få riktigt bra data. Vi vet väldigt lite om solen och vi är sårbara men samtidigt har vi en bra förberedelse, säger Emmelie Andersson på MSB.
Källa: Aftonbladet Plus – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB